Margit Gennser, avhoppare numero dos.
Innan pressmeddelandet hade jag aldrig hört talas om denna kvinna men bestämde mig snabbt efter jag läst hennes blogg att hon troligen är den vettigaste moderat de haft. Det kanske inte är bekant men när jag bekänner färg är jag grön så för mig är detta ett osedvanligt uttalande.
Dessvärre är hennes blogg hemskt utdaterad men skrämmande nog har inläggen från 2005 fullständig relevans idag. Här är en människa som retoriskt spänner vidder över år med budskap från dåtiden. Visst, 2005 var inte länge sedan men nog är det anmärkningsvärt ändå.
I mina sökningar efter vad hon åstadkommit ramlade jag över den här cachade sidan hos den allsmäktiga google. Intressant!
Det som läggs fram där är att man börjat arbeta på och lägga fram delar av det som nu är Lissabon-fördraget.
Jag misstänker, i mitt inte alltför stilla sinne, att Margit borde vara något av en folkhjälte om bara hon inte varit så före sin tid. Eller kanske det är vi som är efter? En slags gnagande känsla av matthet och maktlöshet säger mig att det är den senare som är gällande.
Så vad gör vi nu?
Inväntar vi den bittra dagen när politiker förkunnar för oss att det varit diktatur i landet de senaste fyra åren men att pressmeddelandet fastnade i flytten mellan Bryssel och Strasbourg?
Vill man bli ordentligt rädd kan man roa sig med att läsa beskrivningarna av fascism, diktatur och totalitarism på wikipedia. Wikipedia kanske inte är 100% tillförlitlig men med källkritik samt att notera var informationen är tagen från kan man snabbt inse att det inte är från verk eller artiklar man bör avfärda direkt.
Just fascismens kriterier är extra bekymmersamma i mina ögon. Måhända är min foliehatt inte långt iväg men stämmer inte fascismen sådär kusligt väl in på hur det ser ut i riksdag och regering idag?
Det tåls att fundera på...
...för snart kan det vara för sent.
Läs även andra bloggares åsikter om demokrati, integritet, NSM, Nätverket Svart Måndag, Margit Gennser, fascism, diktatur, totalitarism
onsdag 27 maj 2009
tisdag 26 maj 2009
Om Bakåtsträvande
I SvD idag kan man läsa om hur Nätverket Svart Måndag trappar upp utbildning av både politiker och människor i faran med bakåtsträvande, övervakning samt även betydelsen av integritet för den gemene man.
Många har uppmärksammat vårt arbete som något gott. Vissa söker aktivt vårt stöd medan andra dagligen blir på det klara med att NSM kämpar för något bra - kvittar vilket parti man står med i. Klart intressant är att allt fler helt plötsligt vill ha en del av integritetskakan. Socialdemokraterna t.ex. skäller högt även om de röstat för både IPRED och Datalagringsdirektivet. När det gäller att bekänna färg kan man däremot se att både Vänstern och Miljöpartiet systematiskt röstat för större frihet och minskad övervakning på nätet. Mycket bra, tycker jag! Det ger integritet och demokrati-rörelsen en lite större grund att stå på. Ja, jag säger detta ungefär som att demokrati är något litet växande i vårat samhälle och egentligen är jag väl inte så långt ifrån sanningen om man betänker hur vår regering egentligen fungerar samt nyligen avhoppandes rapporter.
Mestadels handlar det här "Nej, oooh, inte vi, inte!"-beteendet om att locka tillbaka väljare som PP uppenbarligen roffat åt sig under deras näsor. Fast har man inte koll på vad folket tycker så får man skylla sig själv. Eloge till PP, MP och V för att ha koll och vara på det klara med att man måste ha fingret på folkpulsen. De andra kan Fan ta.
Läs även andra bloggares åsikter om demokrati, FRA, integritet, ipred, internet, Miljöpartiet, NSM, Nätverket Svart Måndag, Piratpartiet, Vänster, övervakning, socialdemokrater
Många har uppmärksammat vårt arbete som något gott. Vissa söker aktivt vårt stöd medan andra dagligen blir på det klara med att NSM kämpar för något bra - kvittar vilket parti man står med i. Klart intressant är att allt fler helt plötsligt vill ha en del av integritetskakan. Socialdemokraterna t.ex. skäller högt även om de röstat för både IPRED och Datalagringsdirektivet. När det gäller att bekänna färg kan man däremot se att både Vänstern och Miljöpartiet systematiskt röstat för större frihet och minskad övervakning på nätet. Mycket bra, tycker jag! Det ger integritet och demokrati-rörelsen en lite större grund att stå på. Ja, jag säger detta ungefär som att demokrati är något litet växande i vårat samhälle och egentligen är jag väl inte så långt ifrån sanningen om man betänker hur vår regering egentligen fungerar samt nyligen avhoppandes rapporter.
Mestadels handlar det här "Nej, oooh, inte vi, inte!"-beteendet om att locka tillbaka väljare som PP uppenbarligen roffat åt sig under deras näsor. Fast har man inte koll på vad folket tycker så får man skylla sig själv. Eloge till PP, MP och V för att ha koll och vara på det klara med att man måste ha fingret på folkpulsen. De andra kan Fan ta.
Läs även andra bloggares åsikter om demokrati, FRA, integritet, ipred, internet, Miljöpartiet, NSM, Nätverket Svart Måndag, Piratpartiet, Vänster, övervakning, socialdemokrater
lördag 16 maj 2009
Om Datalagringsdirektivet
Datalagringsdirektivet är här.
Regeringen har kritiserats lätt för att vara tekniskt handikappade och inte fått igång internet som medium för politiker och, framför allt, rösta. Visst finns det säkerhetsrisker att beräkna och väl kompetens personal behövs för att åstadkomma internet-röstning. Fast omöjligt är det inte.
Däremot omöjliggjör regeringen för sig själva internetröstning då datalagringsdirektivet kräver att man sparar all information så att det kan vara tillgängligt. Det betyder att röstning via nätet skulle bli övervakat och därmed omöjligt att få till stånd.
Bra jobbat att skjuta er själva i foten, benet, magen och huvudet.
Regeringen har kritiserats lätt för att vara tekniskt handikappade och inte fått igång internet som medium för politiker och, framför allt, rösta. Visst finns det säkerhetsrisker att beräkna och väl kompetens personal behövs för att åstadkomma internet-röstning. Fast omöjligt är det inte.
Däremot omöjliggjör regeringen för sig själva internetröstning då datalagringsdirektivet kräver att man sparar all information så att det kan vara tillgängligt. Det betyder att röstning via nätet skulle bli övervakat och därmed omöjligt att få till stånd.
Bra jobbat att skjuta er själva i foten, benet, magen och huvudet.
onsdag 13 maj 2009
Om Danowsky's Pengar
Jag tycker han bör få sina pengar. Jag tycker vi borde poola, allihopa, som brukar internet. 1-5 kr var är en lagom summa, faktiskt. En överslagsräkning från min medelmåttiga sida säger att det kan bli ca. 30 miljoner i slutändan. Goda gärningar föder gott samvete. Samt byråkrati. Massor av byråkrati.
Klicka in på http://www.internetavgift.se . Sprid gärna idén, den är ju väldigt vacker och givande.
Klicka in på http://www.internetavgift.se . Sprid gärna idén, den är ju väldigt vacker och givande.
onsdag 6 maj 2009
Om Representation i EU
Folk frågar mig nästan dagligen vad jag kommer att rösta i EU-parlamentsvalet. Jag frågar andra nästan dagligen. Inför upptakten och kampanjerna kan jag mig nästan skönja ett större och större intresse, kanske stort nog att komma över de 37,85% av befolkningen som röstade 2004.
37,85% är fruktansvärt lite. Det är inte ens en majoritet och kan med knapphet räknas som representativt annat än i en studie för val-vanor av något slag för att där tas med en nypa salt.
Jag tar i lite, mest för att informationen från våra politiker om vikten att få in de vi vill ha i EU är mycket dålig och för att vårt folk är bekväma gnällare.
Handen i fickan och knyt. Gnäll när ingen hör, då blir ingen förnärmad!
Någonstans måste man kanske börja och internet är terapi för många gnällare. Där kan man gnälla själv för att lägga upp det på nätet. Detta skapar i slutändan fenomenet "bloggbävning". Tyvärr är det många som anser att gnäll bara är något negativt men när många politiker lever kvar i drömmen att ifall ingen säger något så gör de fullständigt rätt och blir helt tagen på sängen när de ifrågasätts finns det utrymme för ett hederligt gnällande. Det visar att man inte alls eller delvis inte håller med om vad som sägs och bestäms. Eftersom vi tydligen lever i en demokrati blir uppmaningen till gnäll snarare ett krav idag.
En stor del av trycket för gnäll på politiker idag är angående den ökande kontroll staten tar över folket, på både regeringsnivå och på EU-nivå. Glädjande nog har gnället haft påverkan. Många politiker och partier ser över sina ståndpunkter och har blivit tvungna att författa mycket tydligare vad man faktiskt anser. Internet har i stort revolutionerat bort många politikers ordbajseri på ett mycket effektivt sätt; det går inte att vara kontaktbar av hela svenska folket och samtidigt vara luddig i sin politik eller tyckande då de riskerar att bombarderas av frågor för förtydligande. Sen finns det några som i stort löser detta genom att inte vilja prata med folket, fast de sjunker stadigt i anseende så de har nog snart utrotat sig själva.
Idag är det viktigt att vi vänder vårat väl inövda gnäll mot EU. Enklast gör man det genom de som går upp i val för att representera oss. Ta reda på vem de är, gnäll och omskapa!
För de som är oroliga över integritetsfrågor kan jag bara hänvisa till ett par helt solida människor ur olika block från vår egen politik som alla känner att integritet och medborgare är något som ska värnas om.
Jag inser att jag inte bestämt mig om var jag ska lägga min röst. Inte på grund av ideologi, utan av rent taktiska grunder. Det är nämligen så att jag inser att t.ex (PP) lär ta sig in på helt egen hand. De har fantastiskt engagemang som syns i väldigt få partier idag tack vare deras ordentligt solida bas av aktivister. Så min tanke går till (MP) som också de verkar få ett ökande stöd, speciellt inför det stundande valet. Min tanke är att sprida rösterna så mycket som möjligt för att få en så bred front av integritetsälskande individer in i EU som möjligt. För det måste vi.
Ett enda parti kan inte göra allt, integritet måste spridas till allas agendor!
Ta nu tag i gnället och sprid kunskapen. Det händer mycket för tillfället och det är fruktansvärt om folket står och faller på att man inte orkar bry sig.
37,85% är fruktansvärt lite. Det är inte ens en majoritet och kan med knapphet räknas som representativt annat än i en studie för val-vanor av något slag för att där tas med en nypa salt.
Jag tar i lite, mest för att informationen från våra politiker om vikten att få in de vi vill ha i EU är mycket dålig och för att vårt folk är bekväma gnällare.
Handen i fickan och knyt. Gnäll när ingen hör, då blir ingen förnärmad!
Någonstans måste man kanske börja och internet är terapi för många gnällare. Där kan man gnälla själv för att lägga upp det på nätet. Detta skapar i slutändan fenomenet "bloggbävning". Tyvärr är det många som anser att gnäll bara är något negativt men när många politiker lever kvar i drömmen att ifall ingen säger något så gör de fullständigt rätt och blir helt tagen på sängen när de ifrågasätts finns det utrymme för ett hederligt gnällande. Det visar att man inte alls eller delvis inte håller med om vad som sägs och bestäms. Eftersom vi tydligen lever i en demokrati blir uppmaningen till gnäll snarare ett krav idag.
En stor del av trycket för gnäll på politiker idag är angående den ökande kontroll staten tar över folket, på både regeringsnivå och på EU-nivå. Glädjande nog har gnället haft påverkan. Många politiker och partier ser över sina ståndpunkter och har blivit tvungna att författa mycket tydligare vad man faktiskt anser. Internet har i stort revolutionerat bort många politikers ordbajseri på ett mycket effektivt sätt; det går inte att vara kontaktbar av hela svenska folket och samtidigt vara luddig i sin politik eller tyckande då de riskerar att bombarderas av frågor för förtydligande. Sen finns det några som i stort löser detta genom att inte vilja prata med folket, fast de sjunker stadigt i anseende så de har nog snart utrotat sig själva.
Idag är det viktigt att vi vänder vårat väl inövda gnäll mot EU. Enklast gör man det genom de som går upp i val för att representera oss. Ta reda på vem de är, gnäll och omskapa!
För de som är oroliga över integritetsfrågor kan jag bara hänvisa till ett par helt solida människor ur olika block från vår egen politik som alla känner att integritet och medborgare är något som ska värnas om.
Jag inser att jag inte bestämt mig om var jag ska lägga min röst. Inte på grund av ideologi, utan av rent taktiska grunder. Det är nämligen så att jag inser att t.ex (PP) lär ta sig in på helt egen hand. De har fantastiskt engagemang som syns i väldigt få partier idag tack vare deras ordentligt solida bas av aktivister. Så min tanke går till (MP) som också de verkar få ett ökande stöd, speciellt inför det stundande valet. Min tanke är att sprida rösterna så mycket som möjligt för att få en så bred front av integritetsälskande individer in i EU som möjligt. För det måste vi.
Ett enda parti kan inte göra allt, integritet måste spridas till allas agendor!
Ta nu tag i gnället och sprid kunskapen. Det händer mycket för tillfället och det är fruktansvärt om folket står och faller på att man inte orkar bry sig.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
